Defintionen av förräderi enligt SL av 1902 kap 8.
Andenaes defintion av laandssvik och av nazismen. Han ger även en defintion av nazist:
Nazismen är en ideollogi vars grunder och kännetecken är führer-prinsipen, den andliga likriktningen, nationalismen, miltarismen, läran att samhället står över individen och att det därför är individens plikt att offra sig för samhället, rasdyrkan och antisemitismen samt dfen absoluta hänsynslöshetens berättigande som medel att nå ideologins mål.
Nazist är den som omfattar dessa idéer.
Begreppet “landssvik” är enligt detta definierad före kriget.
MAn behöver inte vara landssikare för att man är nazist, elleromvänt. Det är handlingen som räknas.
Rettsopgjöret befattade sig bara med landssvikerne, inte med nazisterna.
Genomgång av de skärpningar och definitioner kring begreppet landssvik som fattades av regeringen i Londonunder kriget.
Kan man straffa dem som gjorde en politiskt felbedömning?
T.ex. dem som gick med i hitlers armeer för att bekämpa sovjetststane, som redan när detta skrevs visaet sig vara något annat än det man hade hoppats?
Det resonemanget kommer tillbaka med jämna intervall.
En del blev också medlemmar i NS för att på det viset se till att norrmän fick styra i eget hus.
Den statistik man hade då säger att:
Vid befrielsen fanns det 92 000 nrormän i utlandet, medan det fanns 141 000 utlänningar i NOrge, exklusive Wehrmacht, som vafr mellan 100 000 och 400 000, kanske rent av fler.
Författaran klagar på att pressen hetsat mot landssvikerna och göra ett olyckligt inflyhtande på opinionen.
Stolpar med krigets viktigaste datum för Norge.
Jämförande data om domar och avrättningar för Norge, BElgien, Danmark, Frankrike och Nederländerna.