This is an old revision of the document!
David Hummel
Emy Key-Åberg, moster till David Hummel (säpo säger både mor och moster).
David Hummel är en nyckelperson i berättelsen.
Jag träffade honom på Lidingö 1983 under linjearbetet på Journalisthögskolan.
Hummel var helt klart lierad med Svensk (och eventuellt brittisk) underrättelsetjänst. Han gick också sina egna vägar.
Hummel utnyttjade det faktum att han varit expedtionsläkare åt Sven Hedin (som hälsat på Hitler) och att han fungerade som läkare på båda sidor om gränsen.
Hummel kommer in i bilden september 1941 via Gundersen. Reidar blir kontakten från tidigt 1942.
Hummel säger att gruppen som senare blev Anitra skapades på Reidars initiativ och R pekade på Helland-Hansen och Knut Siem Knutsen. Per Brönn hade uppgiften att skaffa kontakterna på högskolan. Tydligen var han oförsiktig, och det blev en rutt också över Formofoss där den kom under kontroll av Rinnan via Rosten. Utökades senare med lappfogden Ornes och dr. Nissen-Meyer i Brekkvasselv. En pastor Moe varnade tydligen, men hans brev kom inte fram till legationen.
Kolla mera i Krigsarkivet
I sin berättelse om tiden under kriget med far (1941 to the bitter end) gör han helt klart att
- Reidar hade mycket goda förbindelser med svensk militär underrättelsetjänst (C-byrån?)
- Hade censurskyddad telefon och post
- Via partiet hade någon form av åtkomst till Gustav Möller (via Tage Erlander)
- Att socialidemokratiska Länstidningen i Östersund (namngivna personer) var oerhört viktig i transportarbetet.
Hummels kvarlåtenskaper i Krigsarkivet visar också ett starkt och tidigt engagemang i Rinnan-saken. Det förefaller som om det fanns en mycket personlig strid mellan Hedemann och Hummel ena sidan och Rinnan på den andra.
1940
Hummel lär ha hjälpt brittiska flygare med bränsle etc. allt utan att be om lov.
Enligt en Bernhoff (se dokument i SÄPO-arkivet) fram och åter till Norge runt stridsslutet.
Jag anser att han var knuten till den späda svenska underrättelsetjänsten från dag 1.
Ett “bevis” är skriftväxlingen mellan honom och Major Carl Petersén i slutet av maj .
Även Carlos Adlercreutz finns med i bilden.
1942
21 september 1942. Det har varit ngn form för drabbningar i Tröndelagstrakten (Bindalen). Hummel är tydlinge trakasserad, en tullare och en landsfiskal är efter honom. Reidar har varit “sydpå” och snackat med “våre felles vänner” (C-byrån på Röhsska i Göteborg, troligen) och de tror inte det kommer att hända något. Vedkommande kommer troligen att lämna närmare besked (till Hummel). Större sändning med brev till Anitra (Hos Hans Hansen), Leif Aagard i Nordli o Ragna Gundersen i Österli (reser med materialet), Strinda, “vedkommende er Rådman Gundersen”). Oklart vad. Rådman Gundersen är väl i London? Verkar handla om Majavatn-historien om vilket det finnns mycket märkligt att läsa. Brevet.
Detta följs upp 12 Oktober. Ordern är ligg lågt. Referenser till “bladnegerns efterfölger” vilket torde vara Björk som efteträdde Ivan Larsson vid Länstidningen i Östersund. Reidar har varit under polisuppsikt igen, men det ska vara över har bladnegerens efteföljare fått veta av GM, som meddelar att Hummels plågoande i Jämtland kommer att avlägsnas från sin tjänst. Vem är då GM?
Förefaller i sammanhanget (Majavatn) som om XU och Reidar (Anitra verkar lyda under honom) går i fötterna på varandra. Brevet
1943
Brev till Fröken Skogen, ta med garnnystan (!) till sognepräst Paulus Holm. Transport och andra instruktioner som berör Stub, dr. Bohne, Gunnar Andersson som ska lämna till Leif, fru Ragnhild Wiesener väcker visst intresse hos mig (sonen jobbar åt tyskarna som jurist) och Paulus väntar på hälsningar från Dora (Hummel).
Rapport från Hummel till någon (Reidar?), daterad 15/3 .
Första sidan saknas.
Någonting har hänt.Troligen Rinnan som rör på sig – efter kracket på NTH, evt Majavatn.
Posten saknas. Hon (Dagny?) kunde själv inte resa dit utan träffade X som var Karl Karlsen.
Dagny har flyttat från X där hon hjälpte Karl.
Någon står under uppsikt. Vägen till deras plats var 2 farbar, säger Elisabeth-
Man beställer getost. Menas Getost? På annan plats får kungen <todo>getost</todo>.
En ny flicka fins, hon heter Sonja.
Nya personer Regine finns i Knuts stad (gissningsvis Trondheim), Oline.
Ludvig har blivit Lovise, Herman har blvit Dora (hummel).
Anitras efterträdare ska uppsöka Sonja, Oline eller Regina. De ska hälsa från Laura – Hummel tycker att Anitra byter namn till Laura. Observera att Anitra också ibland syftare på Knut Siem Knutsen, Siem Knutsen
Anton hade just fått pengar av Knut, Anton har behållit 1 500 kr för sin “egen verksamhet”-
Bernt fick 1000 som han inte redogjort för. Bernt har hamnat på skogsarbete, det förtjänar han inte!
Hummel tycker det är för dj… att bernt hamnar på bar backe medan Anton tar för sig. Anton är i Stockholm med nu 3 500 konfiskerade kronor och grov lön och en anställning.
Saknas en sida.
<todo>Kanske går att knäcka koden eftersom vi vet vad personerna heter?</todo>
<todo>Anton, Bernt och Knut är olösta Alias.</todo>
1944
Se också NHM, brev till och från Hummel.
Brev från Carl till Hummel 30 jan 44. Trafiken kan kanske ta sig upp igen, inte kunnat meddela Fabian, kommunikationen till Reidar åter, föreslår en R.H., samt pratar om Fabian och Gustav. Någon måste agera i Elses ställe (vad hände henne?) och vi hälsar från Johan. Hummel vill ha en bok till en B.N., men det är olämpligt att han får veta att förbindelse finnes.
Galen idé (Napoleons) om att växla in tåget med fångar från Falstad. Brevet ställt till Ronald Sitter, daterat 19 sept. 1944.
2 nov 1944 Fnurra på tråden, Napoleon och Carl börjar bli lata tycker hummel och berättar vad Tistelen vill veta. sid 1 och sid 2
Korrespondens med Petter Lindmo, 4 dec 1944, bland annat om Egel.
1945
Tillfällig svensk kod för flyktingar
Brev från Reidar 20 mars 1945. R identfierar sig och berättar Egel kommit fram, han har fått ripor och Rs bror gillade dem också (tjensetledighet, perm, vilken bror?). Brevet lämnas av Örnulf Öien som är en god vän av Ellingsen vars vänner ligger oppe i Hummels trakter (troligen Sverre Ellingsen). Björk eller Ornes får hjälpa dem vidare. Gruppen är Waxwing. Sök waxwing på sidan Officiell historia BBC-koder för waxwing Kommunikation kring Waxwing
Räkning som Reidar slarvat bort, 19/4 1945
Förberedelse för krigsslut (kan man få lokala tyskar att desertera till Sverige, telefonledning med mera), sid 1 och 2.
Brev till någon Knut 2 maj 1945 (TXU5), med begäran om instruktioner för Egel och betfräffande telefonlinjer. Reidar har rest (till Norge får man tro) men Berit har fått instruktioner om att Knut eller Boyesen ska ta emot posten. brevet
Brev från Kjos till Hummel 8 maj 1945 klockan 22:50! Tyskarna tänker ge sig vid midnatt men tänker stoppa alla legionärer(polititropper). Kjos är troligen Reidar Johannes Kjos som bodde på Nordstrand och dog i somras.
Brev till Kjos, med lyckönskningar och förberedelser. Tyska soldater ska inte släppas in i Sverige.
Efter kriget
Brev från Knut Löfsnes, 8 maj 45
Brev från Henry Wists änka, januari 1946
Rinnan vilade tungt över Hummel. Högskolegruppen (NTH, måste ha varit Anitra) var Hummels och Reidars organisation och den var en av dem som Rinnan sprängde, Brev till Statsadvokat John Lyng, och
Reidar ska på semester och Harry Söderman vill ha en större orden
Hummel berättar för Ulstein
Lång (39 sidor) berättelse, nedtecknad av Ulstein.
Kronologisk oordning.
Sidan 1
Sidan 2
Beskriver att Hummel hade arbetat i Gäddede sedan 1932 och en stor del av hans patieonter fanns på norska sidan gränsen (den norske läkaren var inge bra). Trygdekassen i Lierna betalade patientavgifter och resekostnader.
Genom läkarkonferenser blev han bekant med andra läkare i distriktet som skulle få en avgörande roll, Overlege Stubb och Thomas Schram nämns.
Tullaren Peder Skogen, Murumoens tullstation var också redan en bekant.
Uttalade tysklandssympatier hos tullare Myrhed på svenska sidan och hos landsfiskalen i Östersund.
Sidorna 3, 4 5, 6
Fortsätter en berättelse från sidan 2 om de första flyktingarna till Blåsjön hösten .
Hummel hade varit tillitsmann för legasjonen under 1940 (hjälpa flyktingar med pass etc.). När han fick veta att landsfiskalen skulle sende tillbaka flyktingarna till Norge blev han arg och kontaktade legasjonen i Stockholm. Hummel röjer upp! Günther har sagt att inga flyktingar skall tillbaka över gränsen, landsfiskalen menar att alla som saknar pass med stämple från tyskarna och de gällande myndigheterna i Norge skall tillbaka.
Fortsätter på sidan 4 och på sidan 5.
Resultatet blev att flyktingarna räddades och att landsfiskalen bestämde att ingen fick berätta för Hummel om det kom flyktingar.
September över. Hummel får inget veta. Militärchefen i området äter middag hos Hummel, så får han veta detta. Militären rapporterar någonstans och det kommer en order från medicinalstyrelsen att alla som kommer över gränsen ska föras till provinsialläkarne innan de förs någon annan stans (kontroll av sjukdomar och löss heter det) så kan Hummel briefa flyktingar och plocka av dem/sända vidare eventuell post.
Dr Brönn (far till Per Brönn) och hans dotter Erna Brönn kom över. Landsfiskalen lägger sig i igen, men han fattar inte att det är Erna Brönn som är den viktiga. Hon tejpar kuriposten på insidan låren med stora plåster.
Vi är nu på sidan 6, där det berättas att landsfiskalen hette Knut Byström.
Sidan 7
Fortsätter från sidan sex berättelsen om hur han rekryteras av Malcolm Lilliehöök och Rådmann Gundersen (hösten 1941, enligt detta dokument, vilket inte kan stämma). Reidar tog över eftersom Gundersen sändes till London.
En nyckel var en skolkamrat och vän till Hummel, tekn. Dr. Bertil Stålhane som skrev politiska skrifter under kriget. Stålhanes kontor hade två ingångar och Hummel och Reidar använde var sin och lånade Stålhanes kontor när de behövde träffas. Hans företag finns fortfarande är en del av ABB (Hafo).
Polisen övervakade bägge.
Hummel vågade sig inte in på legationen före , pga polisens intresse.
Sidan 8
Fortsätter berättelsen om Rinnan, som inleds på sidan 7.
Rinnan kom nog in på spåret 1942 (se även Rover).
Rinnan fick klart för sig att den som hade sista etappen på linjen från Nordli till Trondheim var kommunist.
Rinnan hade infiltrerat kommunisterna och tog sig in på rutten som gick till NTH. Det blev kommunistens plikt att låta Rinnan läsa posten innan den kom fram till NTH. Likaså skulle han få läsa posten innan kuriren tog returen med på tåget till Formofoss.
“När det här kriget är över blir nästa mellan oss (kommunister) och de borgerliga”
Någon har nämnt Hummels alias Hermannoch på något sätt berättat att Herman var Hummel.
att kidnappa Hummel.
Sidan 9
Hummel fortsätter att berätta, nu kring de judiska kvinnor som sändes att kontakta honom. De ver tyska judinnor, den ena var fru Sörensen, den andra Margot Cappelen.
Kring jul . Cappelen kände Hummel vid namn och påstod sig representera någon som hade fått sin linje till legasjonen bruten och ville att Hummel skulle återuppta den.
Sidan 10 och 11
Cappelen hänvisade till en Wist, vilket hade kunnat vara Henry Wist (mördad av Rinnanbanden), men visade sig vara Olav Wisth.
Sidan 12
Hummel tog omedelbart kontakt med Reidar Hedemann och Anitra (Knut Siem Knutsen). Beskjed från Reidar att den inte var någon fara, Cappelen tillhörde en vild kommunistisk grupp som var mycket oförsiktig och som inte skulle ha något att göra med.
Någon Morten Vallervann kom med brev till legasjonen. Hummel förstod att det var Cappelens post och var oförstående. Breven kom via/från pastor Moe, som had tänkt sig att via Gäddede komma ner till legasjonen för att konferera. Moe inställde sin resa när hUmmel var så avvisande. Det är möjligt, säger Hummel att Rinnan hade avslöjats tidigare om Moe hade tillåtits åka till Stockholm.
Sidan 13
Hummel var så nära på nöjd, eftersom namnet Wist användes, men han hade frågat efter förnamn och det stämde inte.
Hummel fick aldrig svar på sin fråga till Trondheim, för gruppen var redan arresterad. Skrevs brevet till Herrman i kod? Svar på sidan 39. Rinnan ska ha fått order att likvidera sig själv.
I botten av sidan är vi tillbaka till 1940 där feärikarna Henry Wist och Bjarne Bernhoff dyker upp.
Sidorna 14 till och med 27
fortfarande 1940, Hummel gör humanitära insatser i Namdalen.
Ambulanser och grejer, finska soldater (!) och tyskar vid gränsen.
Baracker rekvireras vid gränsen-
Oberst Getz kommer in i bilden. Spanienfrivillig med rädda barnen. Prins Carl ville ha någon pålitlig till evakuering av folk längs gränsen. Rappe ber Hummel sätta Getz i förbindelse med Ruge. Verkar rörigt, det tyckte Hummel också.
Norska flygplan komer in från Snåsavannet.
Mer om Reistad och de norska flygplanen}}, Reistad var bl. annat på Little Norway i Canada
Märkligt nog var Lilliehöök med flugen från Snåsa och han fick därmed ett intgresse för vad som hände runt gränsen mot Tröndelag. Hummel hade redan locat hålla Carl Petersén (militär underrättelsetjänst) informerad. Rykten i stockholm.
Hummel och andra (Lilliehöök + två) haffas eftersom överståthållaren får tag i brevet, och det står att det är kopia av et brev till Calle P. Hummel menar att han inte kan vara spion enär det är svenk underrättelsetjänst han informerar. Rörigt.
Hummel får inte kontakta någon, hamnar i cell nr 3.
Det slutar med att man äntligen ringer Carlos Adlercreutz som bekräftar att Hummel agerar å militära underrättelsetjänstens vägnar. Men civilpolisen är misstänksam efter detta.
Mer om flyktingtrafiken 1940.
Sidan 28 och Sidan 29 och sidan 31
Tillbaka till början av kurirverksamheten. Direktör Lilliehöök vill nu sammanföra Hummel med Rådmann Oscar Gundersen. Hummel kollar med sin advokat.
Advokathjälp behövdes inte för när Hummels vän Paul Björk arresteras som spion så var han så mycket socialdemokrat så Gustav Möller intervenerade och såg till att saken blev nedlagd. I slutet av .
Björk hade också fått besked från högsta ort att man var tacksam för arbetet som gjordes, men att man inte kunde beskydda någon om det gick galet.
Hummel kommer i propaganda och underrättelsetjänsten, “knyttet till” er orden Ulstein använder. Hummel säger ja till den frågan, men säger samtidigt att det började med hans funktion som “tillitsmann ved grensen.
I början, .
Gunnar Staldvik (Stallvik) var lots på den flyktingrutt som fanns, mer eller mindre efter att kurirrutten upphört pga att organisationen bakom var sprängd (Tunsjön över Nordli, sista krigsåret) – Ottar Sandnes Svigum var en dem på den rutten.
Folket klarade sig tack vare att chefen for hjemmefronten i Namsos, Finn Christiansen, men CHristiansen misstänkte provokation och fick kontakten skuggad så att man såg att han klev in i en Gestapobil och körde till Misjonshotellet.
Christiansen larmade över alla linjer.
CHristiansen kommer till Gäddede och identifierar sig med alias.
John Sandmo, som körde kurirposten i sin bil, blev kvar i Norge – och klarade sig.
Men nu var hela trondheimsgruppen borta, <todo>se Siems rapport</todo>.
Efter Christiansen kom Håvard Nesheim (eventuellt menar han Håvard Nesström), som var vän av familjen Brandtzeg.
Sidan 32
Hummels arbete fortsatte, rutten över Blåsjön var intakt.
Lappfogden Ornes och Nissen Meyer kom över, Ornes slog sig ner i Blåsjön, vilket enligt Hummel var en stor fördel för underrättelsetjänsten. Han fortsatte sin tjänstgöring, men från svensk sida av gränsen.
Judisk läkare, dr Adler, tjeckisk tuberkulosspecialist kom också.
Sidan 33 och Siddan 34
Hummel var tvungen att resa genom Norge för att nå sina patienter i Björkvattnet. Våren 1944 blir det en typ av avtal om det militära spionaget i Norge, posten skulle gå över landsfiskalerna. Hummel inte informerad.
Landsfiskalne blev inte glad. Enda gången linjerna blandades samman.
Waxwingruppen som Hummel hade kontakt med leddes av Knut Sand. Två tyska soldater blev skjutna.
Sidorna 35 till 38
En dare devil, Helmer Ryen, kom upp, gjorde mycket skada enligt Hummel (separat band spår 4). Massa svammel om flyktingar och ambulanser igen.
Mer om flyktinarna tidigt i kriget.
Fortsätter, med namnen på andra läkare utefter gränsen.
Svammel och hänvisning till band.
Sidan 39
Lite sorgesamma saker om olika öden.
Alias:
Dora –före julen 1943, Björn – efter julen 1943, Hermann, Bo
Andra dokument
- Snippet from Wikipedia: David A:son Hummel
David Axelsson Hummel, född 13 juli 1893 i Ekeberga i Småland, död 2 januari 1984 på Lidingö och begravd på Norra begravningsplatsen, var en svensk läkare, forskningsresande och motståndsman under andra världskriget.
Biografi
Ungdom
David Hummel växte upp i Kosta, där fadern Axel Hummel var VD för Kosta glasbruk.