Per Brønn

En i släkten Brønn, som bland annat arbetade med David Hummel. Intressant länk

Per Brønn intervjuades tillsammans med Kjellrun Brønn (f Vist) av Ragnar Ulstein (finns i NHM). Född i Nordli, första illegala kontakt via Finn Christiansen i Namsos, etablerade kontakt via Knut Løfsnes.

Det rörde sig om en kurirlinje via Gäddede och En i släkten Brønn, som bland annat arbetade med David Hummel. Man använde två exemplar av Fenrik Ståhls sägner som kodbok.

Olav Skjeldbred var med, liksom Otto Sandmo.

Bussföraren Kalle Børstad tog lasten vidare, var det mycket gick det över Per Sviggum på Formofoss. Han sände det vidare med konduktörerna. En av dem blev tagen, Arvid Knutsen, dödad på Misjonshotellet (Gestapohögkvarter i Trondheim under kriget).

Han fram och tillbaka. Avslöjas, men ska stanna på plats.

Trafik av olika slag. Så mycket ett Leif Aagård måste ha en egen rutt.

Andra som kom över via denna rutt (till Norge) var Knut Sand (över Björkvattnet) och Kåre Bruce.

Kjellrun går också fram och tillbaka med post och varor.

Pers bror, Karl Brönn gick på NTH. Användes när En i släkten Brønn, som bland annat arbetade med David Hummel. villa komma i kontakt med Knut Siem Knutsen.

Rutten gick över Leif Aagård i Björkvattnet. Per far var också ofta hos Hummel i egenskap av läkare (praktiskt), folket vid gränsen hade lättare för att komma till Gäddede än till norsk läkare.

Kurirkontoret hade kontakt med pressekontoret med en Hedemann, enligt Brønn sannolikt Reidar (vilket ær helt riktigt). Chefen var Schive men det var Hedemann som hade hand om rutten.

Det framgår av intervjun att Ottar Sandnes gick in i NS med legasjonens goda minne.

Lensmann Flågan var en av dem som gick god för Sandnes. Han var i samma flyktinggrupp som Brønns.

Brönns inte inblandade i flyktingtrafik, de ägnade sig helt åt kurirverksamheten.

En rutt gick över Nordli, de två kurirerna var Leif Schanke och Knut Sand. Senare sköttes rutten av Pers syster Erna, som använde Pål Okkenhaug som kurir.

Brønns varnades av Olav Skjeldbred.

Knut Sand som var kurir för den norska legasjonen och Olav Reiersen som var kurir för den brittiska “bytte rutt” med varandra. Väldigt förvirrad beskrivning i intervjun, men kontentan är att Rinnanbanden hade kommit in i flera led i rutten mellan Trondheim och Formofoss.

Siggen Holstad berättade att Harald Larsen och Knut Sand hade tagits tillsammans med Fredriksen.

Rutten behölls, Pers far kom över den vägen över Okkenhaug.

Löfsnes placerades på MI2-kontoret. Flågan placerades på Rettskontoret. Bägge hade egna rutter hem. Senare till MI4 för kompani Linge-folket.

Kommunistene hade egna kontor, de bemannade stort sett (utom sjefen) MI2, enligt Per Brønn.

Per måste vid ankomsten förklara sig för Örnulf Dahl på Mi-2 (Militärkontoret) efetrsom han varit i kontakt med Rinnan.

Per placerades på militärkontoret och arbetade med registrering av flyktingar i värnpliktig ålder.

Per Brønn har även lämnat in sin gen berättelse till biblioteket/arkivet i Nordli.

Han farmhåller yrkesrelationen mellan sin far, Dr. Brønnn och Dr. Hummel, men att man inledningsvis var tveksam till Hummel på grund av denens relation till Sven Hedin.

Per Brønn hävdar att XU-nätet i Namdalen uprättades för att det fanns behov av ett nät utanför det som arbetarrörelsen hade.

Brønns uppfattning verkar ha varit att näten organiserade sig och växte fram av sig själv, utan någon egentlig styrning.

Ett intressant citat är dock:

“Det jeg kan si om dette er at våre myndigheter, eller deres representanter på lavere nivå, satte vår sikkerhet på spill, vår sikkerhet betyr i dette filfelle helst kompromittering av vår rute – kompromittering ved at de hemmelige ting vi fraktet over, for en meget stor del var ren partipropaganda, propaganda partiet burde ha brukt sine tillismenn til å frakte.”

Detta är det enda ställe jag funnit denna kritik, att partiet (Arbeiderpartiet) skickade partipropaganda över kurirnätet. Det förhindrar inte att det är sant, det säger bara att det inte finns fler belägg.